Pressbild: Gul flaska (1968)
Fotograf: Rauno Träskelin © Didrichsen 

Didrichsens konstmuseum: Utställning till 2024-01-28
Vägbeskrivning: Granviksgränden 1, Helsingfors
Digitalt: Didrichsens konstmuseum

Till hösten skiftar Didrichsens konstmuseum i koloristen Rafael Wardis färger. En stor utställning tar med publiken från 1949 och tidigt, figurativt måleri till 2020-talets metaforiska period. Den mångsidige konstnären gick ur tiden 2021. Men hans livsverk förblir betydande inom finskt måleri. Det långa, rika konstnärskapet inrymmer jämte måleri och scenkonst även undervisning och sjukterapi. Årets uställning är ett unikt samarbete mellan Didrichsens personal och konstnärens dotter, fotografen Eva Wardi. Spännvidden i valen av verk framhäver Wardis betydelse över tid och nya, för allmänheten okända bilder ställs ut. Tyngdpunkten ligger på Wardis sista år i ateljén med bilder av abstrakt, symbolisk karaktär. Motiven omfattar såväl djur och växter som vardagsföremål och mytologiska figurer. Museets besökare erfar stilleben som Den gula flaskan (1968) eller David och Goliath (2021). Det starka inslaget av gult i måleriet kan, enligt Wardi, härledas till solljusets betydelse men också till rapsfälten som hans förfäder sådde i Ukraina. Den gåtfulla bildvärlden väcker tankar.

Rafael Wardi (då Waprinsky) föddes 1928 i Helsingfors och växte upp på ön Drumsö. Han var yngst av tre syskon i en judisk släkt där silversmide varit yrkestradition. Föräldrarna Isak och Riko Lea Waprinsky arbetade med egen detaljhandel i staden. Vid den här tiden levde finska judar till skillnad från idag i viss avskildhet från majoritetsamhället. Men sammanhållningen var stark hos gruppen. Hemmet förenade ortodoxa inslag med kulturell mångfald och flera språk. När Rafael var fem år gick fadern bort efter en olycka och familjens ekonomi försämrades, även barnen måste arbeta. Uppväxtens intryck från människor, stadsvyer och landskap vid kusten blev tidig inspiration. 1945 började Wardi på Konstindustriella centralskolan för att, på släktens inrådan, syssla med smide. Men bildkonsten fångade intresset och året efter inleddes studier vid Finlands konstakademi. Senare var han också elev på Fria konstskolan. Här var utbildningen internationell, särskilt franskt präglad, och modernistisk. Konstnärer som Cézanne, Bonnard och Matisse med flera studerades.

År 1947 visades Wardis konst på den årliga utställningen De unga i Helsingfors. Hans färgsinne och intensitet gjorde bestående intryck hos kritiker. Från början arbetade Wardi framför allt med föreställande konst. Vanliga teman var Helsingfors gatumyller, Finska viken med dess sjöfart samt stilleben. Wardis porträtt har en speciell, antydd stil och barn som dottern Elisa var viktiga motiv. I början av 1950-talet trendade abstrakt måleri med namn som Robert Delaunay. Wardi experimenterade några år men återfann det figurativa efter en resa till Italien. Giorgio Morandis poetiska stilleben fick avgörande betydelse. År 1959 for Wardi ner med verk till Parisbiennalen som Finlands representant. Intresset för människor ledde till att han på 1970-talet både undervisade på konsthögskolor och tog fram bildterapi för mentalpatienter. På 1980-talet följde han Helsingfors skiftningar genom fönstren i sin tornateljé och nya bildserier fortsatte karriären. Wardi varvade målningar i olja och akvarell med kolteckningar och kom att räknas till de moderna finska mästarna.

Rafael Wardi
Hemland: Finland, född i Helsingfors (1928-2021)
Utbildning: Finlands konstakademi och Fria konstskolan
Kända verk: Porträtt av Tarja Halonen, Intryck av Divina Commedia, Två kvinnor
Representerad: Ateneum, Sara Hildén konstmuseum, SMK, Moderna museet  
Konststil: Kolorism, impressionism

Pressbild: Lektyr (1906)
Fotograf: Hanna Kukorelli © HAM Helsingfors konstmuseum

HAM Helsingfors konstmuseum: Utställning till 2020.01.26
Vägbeskrivning: Södra Järnvägsgatan 8, Helsingfors  
Digitalt: HAM Helsingfors konstmuseum

När den kultiverade familjen Thesleff flyttade till staden Kuopio i Finland 1872 väckte skogsmarkerna liv i dottern Ellens skapande. Lantstället i Murole blev hennes djupaste inspirationskälla. Den viljestarka Ellen var äldst i en syskonskara på fem och hennes familj var både konstnärlig och musikalisk. De vistades ofta i naturen och föräldrarna understödde dotterns målarambitioner. Fadern, ingenjören August, lärde Ellen teckningens grunder och tog med henne på utställningar. 1885 flyttade familjen till Helsingfors och Ellen slutförde sina år på Svenska fruntimmersskolan. Därefter skrev hon in sig på Adolf von Beckers målarskola och inledde sin formella utbildning. Två år senare blev Ellen Thesleff antagen på Finska Konstföreningens ritskola i Helsingfors. 1890 fortsatte hon i landskapsmålaren Gunnar Berndtsons ateljé, tillsammans med bland andra målaren Beda Stjernschantz. Denna tid utmynnade i hennes första vernissage på Finska konstnärers höstutställning 1891. Där visades målningen Eko, med den ropande vallflickan, som sedan dess har en framskjuten plats i Thesleffs produktion. 

Stärkt av framgång reste 22-åringen Ellen Thesleff samma år till Paris för studier på den progressiva konstskolan Académie Colarossi. Tillsammans med bland andra Sigrid Granfeldt fick hon  undervisning av målare som Gustave Courtois och Puvis de Chavannes. Tiden utanför ateljén ägnades åt Paris kulturliv och Thesleff sågs ofta med sitt teckningsblock på Louvren framför italienska konstverk av da Vinci och Botticelli. Även den antika konsten från Egypten påverkade henne. Kollegan Magnus Enckell, som samtidigt gick på Académie Julian, fick betydelse för Thesleff. De inspirerade varandra i hantverket och under långa samtal på Paris konstutställningar eller på Café de la Régence — en mötesplats där många skandinaver träffades. De två blivande finska symbolisterna sökte det inre, mystiska i tillvaron. Starka influenser kom från musiken och poesin. Thesleffs stil var stämningsfull, Enckells mer skiftande. Studietiden avslutades i mars 1892. Thesleff och Enckell beslutade sig för att invänta sommarljuset och uppleva några fler pjäser och utställningar innan hemresan. 

En utomhusbild från Murole i Finland 1893 visar Ellen Thesleff och Sigrid Granfelt vid ett staffli. De har snaggat sig och klätt sig i herrskjorta med slips. Kanske ville de utmana tidens könsroller genom att understryka dem, och drömma sig bort från dem. Målarna blev i sitt arbete både radikaler och romantiker. 1894 reste Thesleff ner till Florens med poeten Ingeborg von Alfthan, som hon också porträtterade. Kulturen gjorde betydande intryck på Thesleff som återvände i långa perioder. I sitt måleri lyckades hon med tiden sammanföra den italienska värmen med det finska vemodet. I Florens mötte hon 1907 teatervisionären Gordon Craig som lärde henne träsnittsteknik. Craigs idéer om estetiska och symboliska, snarare än realistiska, uttryck inom teater och konst påverkade Thesleff i riktning mot fauvismen. Konsten blev en egen värld, oberoende av de yttre motiven — L’art pour l’art! En annan betydande influens var målaren Vasilij Kandinsky med sin färglära, måleriteknik och estetiska psykologi med anknytning till musiken. Thesleff var även musikintresserad och spelade gitarr. 

Året 1908 visades Ellen Thesleffs första separatutställning på konstagenturen Liberty i Helsingfors. Konstnären blev omskriven i Hufvudstadsbladet och målningen Landskap från Toscana köptes av Finska konstföreningen. 1909 visade Thesleff också en serie träsnitt från Florens, hon räknas idag jämte Simberg och Gallen-Kallela till teknikens främsta i Finland. Därefter följde utställningar ungefär vartannat år, 1917 år separatutställning på Salong Strindberg var särskilt framgångsrik. Med tiden skulle Thesleffs produktion omfatta 780 målningar och 170 träsnitt, dessutom 60-talet etsningar! Hennes största beställningsarbete var en serie väggmålningar på Pekkala gård i Ruovesi 1928, samt en takmålning för Konstnärsgillet i Finland, i Helsingfors 1934. Thesleff tillhör den finska guldåldern och var banbrytande med sin levande symbolism och expressionism. Hennes arbete förnyade landets måleri och grafik. Thesleffs målningar är lyriska och kännetecknas av sparsamma färgharmonier i ljus kolorit. Konstnären verkade i över sex decennier och levde på sitt yrke. Utställningen visar målningar från olika tidsperioder och vistelseorter. Arkiverade fotografier, texter och skissböcker ger verken sammanhang.  

Curator: Hanna-Reetta Schreck

Ellen Thesleff
Hemland: Finland, född i Helsingfors (1869-1954)
Utbildning: Adolf von Beckers privatakademi, Konstföreningens ritskola i Helsingfors (senare Bildkonstakademin), Gunnar Berndtsons ateljé, Académie Colarossi i Paris
Kända verk: Skördefolk i båt, Olivskog, Hamn, Violinspelerska
Utmärkelser: Pro Finlandia-medaljen, bronsmedalj på Världsutställningen i Paris, hedersmedlem i Konstnärsgillet i Finland
Representerad: Ateneum/Finlands nationalgallerier, Serlachius museer, Åbo konstmuseum
Konststil: Naturalism, expressionism

Pressbild: Självporträtt, Känn dig själv (1937)
Fotograf: The Solomon R. Guggenheim Foundation © 2019

Gl. Holtegaard: Utställning till 2019-01-13
Vägbeskrivning: Attemosevej 170, Holte
Digitalt: Gl. Holtegaard

På en monokrom arkivbild från galleriet Guggenheim Jeune i London sitter en elegant kvinna i tvådelad dräkt och hatt, hållningen är återhållsam men blicken förväntansfull. Bredvid syns några av hennes målningar. Kvinnan är Rita Kernn-Larsen som inviger sin soloutställning 1938, personligen inbjuden av mecenaten Peggy Guggenheim! Hon blir det nya avant-garde galleriets första surrealist och utställningen etablerar hennes konstnärskap. Kernn-Larsen föddes 1904 i Hillerød nära Fredriksborgs Slott och växte upp i ett välbeställt hem. Efter de fösta åren på Marie Mørks Privatskole reste hon 1924 till Oslo för en tid på Statens Tegneskole. Tillbaka i Danmark blev Kernn-Larsen 1927 antagen vid Det Kongelige Danske Kunstakademi. Dessa studier avbröts dock av den unga målaren 1929, skälet var en alltför traditionell undervisning. Istället klev 25-åringen på tåget till kontinenten och bosatte sig i Paris för studier på Académie Moderne, under mästaren Fernand Léger.

Académie Moderne var en fri konstskola för utländska studenter. Inriktningen var det nya abstrakta måleriet, undervisningen leddes av modernisten Fernand Léger och konstteoretikern Amédée Ozenfant. I Légers ateljé på Montparnasse var kraven påtagliga men spelrummet stort. Léger undervisade i en dynamisk, intellektuell miljö där Rita Kernn-Larsen fann sitt element. Det var också här hon träffade sin blivande make, journalisten och konsthandlaren Isak Grünberg. Kernn-Larsen tänjde på kompositionens gränser, fördjupade sig i former och kontrasterade färger. Övningen gav studenten sådan färdighet att hon bland annat fick illustrera omslagen till kända tidningar. Kernn-Larsen valdes också till en av få så kallade mästarelever som fick slutföra Legérs egna idéer, från teckningar till fullskaliga målningar. Under åren vid Académie Moderne prövade Kernn-Larsen flera konststilar men rörde sig tydligt från avbildande konstverk mot mer surrealistiska experiment.

Den nya, okonventionella surrealismen tilltalade inte Legér, men Kernn-Larsen hade hittat sin stil. Tillsammans med målare som Wilhelm Freddie och Franciska Clausen medverkade hon även till konstriktningens genombrott. Surrealisterna strävade efter en frigörelse från industrisamhällets nyttoperspektiv. 1933 återvände Kernn-Larsen till Danmark och öppnade egen ateljé, första separatutställningen visades året efter. Hon blev samtidigt medlem i den progressiva konstnärsgruppen Linien. 1935 deltog hon som en av få kvinnor utställningen Kubisme-Surrealisme i Köpenhamn. Intresset för Kernn-Larsens måleri förblev dock svalt i hemlandet. 1937 flyttade hon tillbaka till Paris och sedan till London, då som erkänd konstnär. Glansperioden varade omkring tio år och hennes mystiska, sensuella surrealism ställdes ut jämte storheter som Dali och Magritte. 1947 övergick hon till landskapsmåleri i Sydfrankrike. Den stora utställningen SOLO visar såväl tidiga som sena verk.

Curator: Kirstine Roepstorff

Rita Kernn-Larsen
Hemland: Danmark, född i Hillerød (1904-1998)
Utbildning: Konstakademien i Köpenhamn (inledande studier), Académie Moderne i Paris
Kända verk: Fantomerna, Dans och kontradans, Sökande efter månen
Representerad: Randers, Guggenheim, SMK, The Israel Museum
Litteratur: La Femme Surréaliste, Women Artists and the Surrealist Movement
Konststil: Surrealism